Pia Sundhage- Kvinnan som gjort så oerhört mycket för svensk Damfotboll

Pia Sundhage föddes 1969 i Ulrikehamn som yngst av sex stycken syskon. Hennes mamma önskade sig en flicka med lockigt hår som hon kunde klä i fina volangklänningar, och lockigt hår fick Pia men så fort det växte ut en lock så klippte hon bort den, redan i väldigt unga år. Hon gillade inte lockar och hon gillade inte långt hår, och hon gillade absolut inte volangklänningar. Nä, det var kort hår och kortbyxor som gällde, hon var den typiska pojkflickan. Redan vid sex års ålder så hittade hon meningen med sitt liv nämligen fotboll. Hon stod dag ut och dag in och laddade bredsidor mot husväggen i vid sitt hem. Det fanns inga flick- fotbollslag där hon bodde så hon fick spela med pojkarna och blev i laget kallad för Pelle.

 
Pia har i flera intervjuer berättat att hon var väldigt annorlunda, har alltid varit, men trots det har hon alltid blivit accepterad för den hon är. Ingen har retat henne eller ifrågasatt henne, och trots att mamman önskade sig en flick-flicka så accepterade hon Pia utan problem. När Pia blev tillsammans med sin första tjej i sena tonåren så var det ingen som tyckte att det var märkligt på något sätt och hon berättar att hon aldrig någonsin har haft problem p.g.a. sin homosexualitet. Pia har alltid varit trygg i sig själv och vetat vem hon är och kanske har det smittat av sig på hennes omgivning.

 
Som fotbollsspelare så fick Pia stora framgångar med framförallt sin moderklubb Jitex BK med vilka hon tog SM guld tillsammans med 1979, 1981, 1984 och 1989. Med samma lag så blev hon cupmästare 1981, 1984 och 1995. Med landslaget så tog hon EM-guld 1984, EM-silver 1987 och 1995, EM-brons 1989 och även ett VM- brons 1991. Sista åren i sin fotbollskarriär som spelare så spelade hon i Hammarby där hon verkade som spelande tränare de sista åren för att sedan ta steget fullt ut och bli tränare på heltid.

 
Tränarkarriären startade på allvar när hon fick sitt riktiga officiella stora tränaruppdrag för Amerikanska Boston Breakers. År 2007 så fick hon en tjänst som assisterande tränare tillsammans med Marika Domanski Lyfors och senare samma år så fick hon det otroliga uppdraget att bli förbundskapten för det Amerikanska damlandslaget. I sin tid i USA så fick hon enorma framgångar då laget to OS-guld både 2008 och 2012, dessutom så plockade de hem ett VM-silver 2011. Pia har också fått flera prestigefyllda utmärkelser som bl. a. årets idrottskvinna 2008 och årets damtränare år 2012.

 
I dag så tränar Pia det svenska damlandslaget där framgångarna hittills låtit vänta på sig, men om hon trots det väljer att stanna kvar så tror vi absolut att resultaten kommer att komma. För Pia ger sig inte i första taget och som hon säger själv om sin ledarstil, jag är inte rädd för att röra om lite i grytan om det behövs. Vad hon hittar på återstår att se.